Pressreleaser

I DET DOLDA
av koreografen Cristina Caprioli
30 september - 26 november

Likt en fläck råolja breder sig det svarta veckade tygstycket över golvet. En formbar yta som man kan gömma sig bakom, tystnas ned av eller synliggöra sin plats i. I utställningen I det dolda har vecket en central plats och samtalet är tydligt med den historiska skulpturens klädda nakenhet. Genom bildspel, filmer, tvålar, trasor, ”hud” och en publikation belyses också koreografins täckande av former, som talar som tydligast när de inte av-slöjas.
 
En rad centrala frågor om makt adresseras, samtidigt som det icke-avslöjande täckande ses som en valbar strategi. Avsikten är att låta den konstestetiska erfarenheten föra en diskussion om det fördolda i sociala, kulturella och politiska termer.
 
I det dolda är en del i det omfattande konstnärliga projektet cloth som utformats inom den oberoende organisationen ccap.
 
Utställningen visas i Millesgårdens Konstnärshem.
 
Cristina Caprioli, född den 22 oktober
1953 i Italien, är en Stockholmsbaserad dansare och koreograf. Sedan 2008 även professor i koreografisk komposition vid Dans och Cirkushögskolan, Stockholm. Under mitten av 1990-talet började hon koreografera för att 1998 grunda den oberoende organisationen ccap.
ccap producerar scenföreställningar, installationer, filmer, objekt, publikationer och annan koreografi.





 

 

DEN MODERNA KVINNAN
Helene Schjerfbeck-Ellen Thesleff-Sigrid Schauman-Elga Sesemann
28 oktober - 25 februai 2018

Pressvisning torsdag 26 oktober kl 11. Därefter presslunch. OSA till randy.jamtlid@millesgarden.se

I Finland var perioden mellan 1890 och 1920 en tid av dittills oöverträffade framsteg i främjandet av kvinnornas jämställdhet, både inom utbildningen och i hela samhället. Vissa
friheter, däribland kvinnlig rösträtt 1906, sammanföll med landets självständighetsutveckling
som kulminerade i separationen från Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken 1917. Under denna period fick kvinnor rätt till konstutbildning och stipendier och kunde också resa
utomlands. Finska Konstföreningen som grundades 1846 och som senare grundade
konstmuseet Ateneum erbjöd grundläggande konstundervisning i sin ritskola.

Utställningen som är producerad av  Ateneum visar verk av fyra av den finska modernismens stora konstnärer; Helene Schjerfbeck, Sigrid Schauman, Ellen Thesleff och Elga Sesemann.  Det var konstnärer som spelade en avgörande roll i den finska konsthistorien från det sena 1800-talet och under större delen av 1900-talet. Utställningen presenteras under 2017, jubileumsåret för Finlands självständighet.

Helene Schjerfbeck (1862-1946) är välkänd för sina under åren allt mer avskalade bilder där till slut endast det mest betydelsebärande finns kvar. I utställningen ingår en serie porträtt och några stilleben, målningar gjorda från tidigt 1900-tal fram till åren innan konstnärens död.

Sigrid Schauman (1877-1979) var landskapsmålare. Hon var en tid elev till Helene Schjerfbeck och utbildade sig även i Paris, där hon hade nära kontakt med Sonia och Robert Delaunay. Hon vistades även i Italien där hon arbetade tillsammans med Ellen Thesleff. Färgmättade och stiliserade landskap och några nakenstudier ingår i utställningen.

Ellen Thesleff (1869 -1954) målade i början av sin karriär i naturalistisk stil men blev, efter mötet med den europeiska modernismen, inspirerad av fauvism och expressionism. Under långa vistelser i Frankrike och Italien utvecklade hon en färgbehandling  som gjorde henne till en stor ljusskildrare. I hennes landskapsbilder, varav flera ingår i utställningen, är naturen upplöst i ett flödande färgrikt ljus. 

Elga Sesemann (1922-2007) var expressionistisk målare och en stor kolorist. Hon arbetade med palettkniv, inte pensel, vilket ger hennes målningar en känsla av materialitet. Hon målade många självporträtt där hon utforskar sig själv med en osentimental och psykologiskt skarp blick. Sesemann gav även ut diktsamlingar. 

NYFÖRVÄRV TILL ANTIKSAMLINGEN

Millesgården har via Sotheby´s förvärvat två romerska marmorfigurer föreställande hundar,  från 2:a århundradet e.Kr.  De var på slutet av 1930-talet till salu tillsammans med den Aktaionskulptur som Carl Milles köpte till Millesgården. Skulpturen Milles köpte föreställer en man som ryggar tillbaka, med spår av hundkäftar och tassar på lår och plint. Milles förvärvade enbart mansfiguren, utan hundar.

 Aktaion var enligt grekisk mytologi sonson till kungen av Thebe och en skicklig jägare. Under en jakt med sina två hundar går han in i en förbjuden skog och ser där jaktgudinnan Artemis bada naken. Artemis upptäcker honom och i vredesmod förvandlar hon Aktaion till ett rådjur, varpå jägarens egna hundar anfaller och sliter honom i stycken. På British museum i London finns en skulpturgrupp i samma tema, inklusive hundar, men i mindre skala. Där ser man hur horn börjat växa ut ur Aktaions huvud.  

Förvärvet kompletterar Millesgårdens redan  högt ansedda antiksamling och möjliggör också forskning. Dels kring Carl Milles antiksamling och hans samlande, varför han gjorde de val han gjorde i samband med sina inköp men även forskning kring den specifika skulpturgruppen.

Förvärvet är möjliggjort tack vare ett generöst bidrag från Millesgårdens vänförening. 

2016-07-01
Aktaion i Millesgårdens antiksamling.
Foto: Yanan Li

BOKEN OM CARL MILLES OCH MILLESGÅRDEN ÄR ÄNTLIGEN HÄR!

Under ett helt år har fotografen Yanan Li varit på Millesgården och förevigat skulpturparken och konstnärshemmet. Resultatet är ett stort antal bilder där museets park ändrar karaktär efter årstiderna. Texter och intervjuer av bland annat museichef Onita Wass, konstvetaren Sophie Allgårdh och Gregory Withkopp från Cranbrook Academy of Art.

Förlag: Arvinius + Orfeus Publishing

Mer information om boken samt pressbilder. 

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse