I höst visar Millesgården utställningen Måleri och Andlighet  - Hilma af Klint, Tyra Kleen, Lucie
Lagerbielke med ca 20 konstverk av varje konstnär. Förutom måleri, även teckningar, grafiska blad och broderi liksom ett antal objekt med anknytning till ämnet. Vi kommer också att berätta om de olika rörelser som var inspirationskällor för dessa konstnärer; spiritism, teosofi, antroposofi m fl. 

Konstnärerna hade alla ett intresse av andligt sökande och det påverkade deras liv såväl som
det konstnärliga skapandet. Gemensamt för de tre är också att de vid sidan av sitt måleri var skrivande personer som formulerade tankar och upplevelser i text. De kom alla från en privilegierad bakgrund, Hilma av Klint och Tyra Kleen var adliga och Lucie Lagerbielke gifte sig adligt och var dessutom dotter till en av Sveriges rikaste personer. Alla tre gjorde livsval som vid den här tiden var ovanliga för kvinnor när de prioriterade intellektuellt arbete och konstnärskap framför familj och barn. Gemensamma utgångspunkter och intressen till trots skiljer sig deras konstnärskap mycket, både till uttryck och till arbetsmetod.
 
Hilma af Klint (1862-1944) har blivit internationellt uppmärksammat sedan hennes konst på senare år har kunnat visas offentligt. Konstnären bestämde att stora delar av hennes målningar och teckningar inte fick visas förrän hon varit död i 20 år. Det dröjde ytterligare många år innan Hilma af Klints konst ställdes ut. Idag väcker konstverken stor uppmärksamhet.  

Hilma af Klint var en begåvad konstnär med utbildning från Tekniska Skolan och Kungliga Konsthögskolan som målade bl a  porträtt och landskap. Hon blev tidigt i sitt liv intresserad av andliga frågor och deltog i spiritistiska seanser. Under en seans i början av 1900-talet får hon ett uppdrag från en annan dimension att skapa konstverk. Under 1900-talets första år målade hon helt abstrakta konstverk i en stil som snarast kan kallas konkretistisk, vilket är sensationellt. Dessa abstrakta målningar är fulla av symboler. Enligt egen utsago målade hon i perioder under inflytande av en högre kraft och fungerade som ett redskap för att förmedla information från andra världar. Hilma af Klint var framförallt influerad i sitt måleri av Rosencreutz, teosofi och kristendom. Först vid 60 års ålder kom hon även att studera antroposofi. Hon skriver ner sina tankar om själens liv och de andliga dimensioner hon vill förmedla genom sin konst i 124 böcker på över 26.000 hand- och maskinskrivna sidor. Hennes verk Studier över själslivet från 1917 är på över 2000 maskinskrivna sidor. 

Tyra Kleen (1874-1951) arbetade med teckning, måleri, foto, litografi och som författare. Hon beskriver sig själv som vagabond och vistades mycket utomlands under sitt liv. Då hon vid förra
sekelskiftet studerade i Paris påverkades hon av symbolismen och intresserade sig för teosofisk mystik och spiritism. Följande år i Stockholm och senare i Rom, intensifierades intresset och hon blev medlem i en teosofisk förening. Tyra Kleen är en framstående tecknare, form och linjespel är alltid viktigare för henne än färgen. Hennes konst är föreställande men skildrar världar bortom den fysiska, med motiv inspirerade av myter och sägner. Hon söker sig också
till länder där ett andligt förhållningssätt till tillvaron är naturligt. 1911 reser hon till Sri Lanka och Indien, 1914 till Indonesien där hon bor i två år. Upplevelserna skildrar hon i både bild och text. Senare ställs målningar från resorna ut på Liljevalchs. Även Tyra Kleen bestämde att hennes konst inte fick visas förrän 50 år efter hennes död. Därför är det först under 2000-talet som hennes konst har uppmärksammats.

Lucie Lagerbielke (1865-1931), född Smith, var författare till teosofiska böcker och konstnär. Hon var dotter till den s k brännvinskungen L O Smith, gifte sig Lagerbielke och fick två döttrar. Det var först när hon blev änka 1906 som hon på allvar började ägna sig åt författande och
måleri, starkt påverkad av esoteriskt tänkande. Hennes syster Mary Karadja, var välkänd spiritist och ett av Stockholms mest kända medium. Lucie Lagerbielke skrev sina böcker under olika
pseudonymer. En av dessa, Vitus, använde hon även då hon signerade sina tavlor. Då hon skrev boken En sällsam upplefvelse stod hon enligt egen utsago i andlig kontakt med Edgar Allan Poe, som dikterade romanen för henne. Hon upplevde även att hon leddes av högre makter i sitt konstnärskap. Lucie Lagerbielke var en religiös mystiker men även intellektuell. Hon pro-pagerade aktivt för kristen andlighet samtidigt som hon tog avstånd från kyrkan och dess uttolkning av bibeln. Hon efterlämnade en stor mängd akvareller, teckningar och oljemålningar. Vad man vet deltog hon endast i en konstutställning och det var postumt, 1932 i utställningen Nio Unga på Liljevalchs.

I utställningen ”Pepparkakshus från Polen” visas ca 30 hus, villor, slott och borggårdar– sinnrikt dekorerade. Här finns balkonger, girlanger och gardiner, omgärdade av julgranar, tomtar, renar med slädar och staket.

Pepparkakshusen är lånade från Det levande pepparkaksmuseet i Toruń, som finns med på National Geographics lista över Polens sju underverk. Besökare från hela världen har sedan 2006 då museet öppnande, träffat Kryddhäxan och Mäster Pepparkaksbagaren och varit med och provbakat. Innan du åker till Polen och besöker Det levande Pepparkakshuset i Toruń, så är det ett fint tips att låta dig inspireras av ett besök i Konstnärshemmet i juletider och njuta av så väl pepparkaksdoft så väl som skådebrödet!

Utställningen är ett samarbete med Polska institutet.

II utställningen Lena Anderson värld får vi se allt från de första idéskisserna till de detaljrika akvarellmålningar som tryckts i böckerna. Här finns självklart Linnea men också favoriterna som Maja, Mollan, Storm- Stina, Kotten och Kanin. Kom och lyssna på sagan i Storm-Stinas hus, lär dig klockan med farbror Knut, gå på bron med Linnea hos Monet eller titta in till Maja där hon sitter i sitt växthus fyllt av tomater. Vi får också möta kvinnan bakom böckerna, se några av Lena Andersons akvareller och kolteckningar som aldrig tidigare visats inför publik.  Sedan genombrottsboken Linnea i Målarens trädgård har Lena Andersons målningar och berättelser fångat generationers nyfikenhet och läslust.

Som en röd tråd i hennes konstnärskap finns alltid naturen, blommorna och lusten att dela med sig av kunskapen. En utställning för flera generationer som breder ut sig både inne och ute i parken. Lena Anderson har gett ut 46 titlar och fått både svenska och internationella utmärkelser och priser. 

I utställningen presenteras expressionistiska mästerverk från Häuptli-samlingen vid Aargauer Kunsthaus i Schweiz och från Osthaus-Museum Hagens samling i Tyskland. Dessa två samlingar innehåller enastående arbeten från olika stadier av den expressionistiska konst som producerades i Tyskland under perioden 1905-1938. Det är en stor utställning som visar både
måleri och grafik, ca 150 verk av bland annat Emil Nolde, Otto Mueller och Max Pechstein. 

Industrialiseringen under 1800-talet medförde att de europeiska städerna växte i storlek. Den sociala rörligheten ökade och de tekniska framstegen gjorde att tempot i livsföringen stegrades. Det uppstod spänningar mellan och inom samhällsklasserna, vilket gav upphov till internationella reformrörelser. Den yngre generationen gjorde uppror mot sina föräldrar och stakade ut vägen mot friheten. Konsten frigjorde sig i början av 1900-talet från de akademiska traditionerna och började ge uttryck för tidsandan.

Som ett resultat av samhällsomvälvningarna sökte sig konstnärerna mot nya levnadssätt. Ju snabbare förändringarna var desto starkare blev längtan efter ett nytt paradis, vilket konstnärerna tycktes sig hitta i naturen och i främmande kulturer. Konstnärsgruppen Die Brücke (Bron) bildades i Dresden i början av sommaren 1905 och blev startskottet för en förändring av den tyska konsten. Den nya och känslobaserade målarstilen ville inte bara provocera den borgerliga smaken utan omvärdera det vedertagna skönhetsbegreppet.

I München fanns konstnärsgruppen Der Blaue Reiter (Den blå ryttaren). De sprängde gränserna för måleriet och det föreställande och med hjälp av nya teoretiska principer började man omvärdera den ”primitiva” konsten. 

I samband med utställningen visar Millesgården brev författade av Carl Milles som rör händelserna i Tyskland och den konst som ställdes ut på utställningen Entartete Kunst, i München 1937.  

Konstnärer: Cuno Amiet, Max Beckmann, Walther Bötticher, Conrad Felixmüller, Lyonel Feininger, Erich Heckel, Alexej von Jawlensky, Wassily Kandinsky, Ernst Ludwig Kirchner, Max Liebermann, August Macke, Franz Marc, Ludwig Meidner, Gabriele Münter,  Otto Mueller, Emil Nolde, Max Pechstein, Christian Rohlfs, Karl Schmidt Rottluff.