Utställningar 2012

En liten utställning om Amaroneviner i Konstnärshemmet
6 oktober - 10 februari 2013

I det italienska vindistriktet Valpolicella framställs vinet på samma sätt som under Antiken. Valpolicella, som betyder "dalen med de många källarne", producerar inte bara Valpolicella-vinerna utan också Amarone. Det lilla distriktet norr om Verona och strax öster om Gardasjön tillhör de sista utlöparna av Alperna/Dolomiterna ner mot den mäktiga Po-slätten.

Utställningen Amore Amarone visar hur Amaronevinet framställs; från torkningsprocessen till färdig butelj. I utställningen visas skisser, kartor och bambuhyllor med druvor på tork, direkt från skörden i Valpolicella. Här finns också doftprover att lukta på för besökarna. Även verk ur samlingarna, t ex vinguden Bacchus, antika vinamforor och dryckeskärl från Carl Milles Antiksamling ingår i utställningen.

Vergilius och de andra romerska poeterna var Carl Milles ingång till den antika mytologin. Att Carl Milles var en stor Italienälskare är väl känt och i Millesgårdens terrassanläggningar kan man tydligt se att han inspirerats av landet. Antiksamlingen med romersk och grekisk skulptur som han byggde upp, blev hans bibliotek och inspirationskälla. 
Vinrankor och druvor finns att upptäcka på många av skulpturerna i Konstnärshemmet på Millesgården. Kanske hyste Carl Milles en särskild kärlek till druvväxten eftersom flera av hans verk är dekorerade med vinrankor?

I Valpolicellas vindistrikt torkar man druvorna för att extrahera socker, syra, smak och koncentration på samma sätt som för 2000 år sedan. Druvsorterna är också av flertusenårig tradition corvina, rondinella och molinara, men sedan några år tillbaka så tillåts även andra druvsorter - på gott och ont. En god sådan är den antika oseleta som återupptäcktes av bl a Sandro Boscaini på Masi för tjugofem år sedan .
Konstnärshemmets med dess nyklassicistiska interiörer i pompeijianskt rött med pilastrar och golvmosaiker blir en fin inramning till amaronevinerna vars druvor vandrat från antiken via medeltiden och fram till våra dagar.

Millesgården Lanthandel kommer att erbjuda ett litet vinprovarpaket med 3 glas av amaroneviner. Dessa kan ej förbokas.

22 september - 13 januari 2013

Konstnärerna Astri Bergman Taube och Evert Taube levde ett liv i offentlighetens ljus. I utställningen Astri och Evert Taube - om kärleken till konsten, presenteras deras konstnärliga bredd och gärning. De var båda hårt arbetande yrkesmänniskor; Astri skulpterade i ateljén och tog samtidigt hand om barn och hem, Evert skrev visor och böcker, målade och blev en mycket efterfrågad artist.

I utställningen visas konstverk, fotografier, filmer och texter från de olika miljöer där konstnärerna rörde sig och hämtade inspiration. Astri Bergman Taube skulpterade många porträtt, ofta av barn. I hennes teckningar och målningar ser vi skildringar från Stockholm och Roslagen men även från resor till Europa och USA. 

Evert Taube befann sig ofta på resande fot och samlande stoff till böcker och visor. Under resorna målade och tecknade han gärna. Målningar från Italien, Frankrike och Sydamerika blandas med skildringar av svenska landskap från öst- och västkusten.

Evert Taube framhöll ofta i intervjuer att hans karriär som visdiktare och scenartist var en fråga om försörjning. Att måla och skriva böcker var det som låg honom närmast om hjärtat. Hans artisteri gjorde honom trots det till en institution i svenskt kulturliv och många artister talar än idag om Evert Taube som inspiratör. Även Astri Bergman Taube verkade i offentligheten genom sina utställningar och genom de många offentliga uppdrag hon utförde. 

När konststudenten Astri Bergman lärde känna konstnären, visdiktaren och författaren Evert Taube i Italien 1920 ledde det till äktenskap, familj och ett långt liv tillsammans där kärleken till det konstnärliga skapandet och konsterna alltid var central.

2 juni - 9 september 2012

Millesgården visar ett femtiotal målningar med modernisten Dick Beer, (1893-1938). 
Han var främst aktiv som konstnär i Frankrike men har förblivit relativt okänd i Sverige. 
Som ung i Paris under 1910-talet prövade han olika stilar där hans egenartade impressionistiska måleri och tolkning av kubismen är utmärkande. Dick Beer har ibland setts som en av kubisterna i Paul Cézannes anda. 

Född i England kommer han 1907 till Sverige som föräldralös och efter att ha varit inhyst hos släktingar får han en fast bostad i Västergötland. Dick Beer som i tidig ålder tog intryck av Paris smältdegel byter studier vid Konstakademin 1912 mot den franska huvudstaden och hyr sig en ateljé i närheten av Montparnasse. Han deltar även i de populära föreläsningarna vid Grande Chaumiére och Colarossi.
Året efter, 20 år gammal visas hans debututställning i Stockholm som blir en stor framgång.
1914, målar Dick Beer sina intryck på studieresor, först till Venedig, Florens och Sicilien. Därefter till Tunisien, Marocko och Spanien. Det är ett friskt ljusflödande impressionistiskt måleri. 

När första världskriget står för dörren anmäler sig Dick Beer som så många andra konstnärer som rekryt till den Franska Främlingslegionen och antas. Han säger sig komma från Schweiz och uppger namnet Herman Beer, eftersom den franska armén aldrig skulle ha accepterat hans engelska bakgrund.

Krigstiden blir på många sätt avgörande för Dick Beers liv och konstnärskap. 1915 skadas han svårt av en granatattack, med grav dövhet och nervbesvär som i olika grad kommer att följa honom genom livet. Strax efteråt hamnar han på sjukhus och påbörjar en återhämtningsperiod på Château de Rochefort där även konstnären Fernand Léger var patient. Beer fortsätter under denna tid att måla sina impressionistiska dukar.
Hans konstnärliga utveckling tiden efter världskriget tar en ny vändning, med särskild tyngdpunkt på 1918. Dick Beer målar verk på verk i en egen kubistisk stil utan regler och lagar. En känslomässig kubism som då och då blandas upp med en naivistisk lek och futuristiska drag.

Många av målningarna tillkommer under resor. Där förvandlas landskapen ofta med särskilt fokus på huskroppar till byggnader i kubistiska kompositioner. 
Återkommande är även hästmotivet som hade en särställning eftersom fadern John Beer illustrerade dem för sin försörjning. I England var John Beer känd främst för sitt akvarellmåleri som skildrar jakter och kapplöpning. Framförallt kom han att porträttera framgångsrika galoppörer åt den engelska societeten. Som protegé till prinsen av Wales (senare Edward VII) fick John Beer säkert en introduktion till de rätta kundkretsarna. Han var en intellektuell man som rörde sig i kulturella miljöer i London med besök i hemmet av bland annat Oscar Wilde och James McNeill Whistler.

Efter första världskrigets slut blir Dick Beer hårt kritiserad för sitt av samtiden kallade "pseudo"-kubistiska språk. Hans måleri som ligger närmare det expressiva och det impressionistiska tas bättre emot.
Dick Beer dras med sina skador från kriget under hela sin återstående livstid och utvecklar ett beroende av morfin för att döva smärtorna. Under åren kommer han att växelverka mellan att ställa ut på franska och svenska salonger och gallerier. Från 1934 skaffar han en permanent ateljé på Bergsgatan i Stockholm, men fortsätter sitt resande till sydligare breddgrader.

1938 avlider han efter sviterna av en svår bronkit som gav upphov till abscess i lungorna.

Representerad (i urval): Moderna Museet, Nationalmuseum, Norrköpings konstmuseum, Östergötlands museum, Göteborg, Borås konstmuseum, Malmö museum och Statens porträttsamling, Gripsholm.

Millesgården 28 januari - 20 maj 2012

Millesgården producerar en utställning om Ingrid Vang Nyman (1916-1959), konstnär och barnboksillustratör. Mest känd är Ingrid Vang Nyman för sina illustrationer av Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump. Trots att många känner hennes färgstarka bilder så väl är hon ändå relativt okänd. Särskilt om man jämför henne med Ilon Wikland eller Björn Berg, som också illustrerat Astrid Lindgrens böcker.

Ingrid Vang Nyman var den som introducerade modernismen inom barnboksillustrationen i Sverige. Hon kan sägas bilda en brygga mellan den svenska och den danska barnboksillustrationen, och via Danmark till världen och modernismen. Under kriget blev Sverige avgränsat från omvärlden och först efter krigsslutet öppnas gränserna och nya influenser väller in i landet. I konsten syns detta tydligt efter krigsslutet då med gruppen 1947 års män och hela den konkreta konstens intåg. 
Inom barnboksillustrationen hade redan en bräcka slagits in genom Ingrid Vang Nymans djärva moderna ?platta? bilder i boken om Pippi Långstrump som utgavs redan 1945. Kanske hade just ?plattheten? i hennes bilder något att göra med att hon bara hade syn på ett öga, det andra hade skadats i en kälkolycka när hon var barn.

Utställningen vänder sig till både barn och vuxna. I utställningen visas ett 50-tal originalillustrationer, samt en större lekscenografi där barn och vuxna kan leka. Fokus för utställningen blir böckerna om Pippi Långstrump, Alla vi barn i Bullerbyn, Jugga Jagga och Vagge Vugge samt boken Människors land (postumt utgiven) om Grönland med illustrationer av Ingrid Vang Nyman .Ingrid Vang Nymans serier om Pippi Långstrump från tidningen Klumpe Dumpe kommer också att visas.

Den första utställningen med Ingrid Vang Nyman visades på Vejen Kunstmuseum, Danmark, vid årsskiftet 2000/2001 i samarbete med hennes son, Peder Nyman.

2003 visades den första större utställning i Sverige om Ingrid Vang Nyman på Kungliga biblioteket.

Utställningen produceras i samarbete med Saltkråkan AB och Kungliga biblioteket med inlån från privatpersoner och förlag.

I utställningsgruppen ingår:  Lena Törnqvist, urval av original samt texter,Lina Sporrong, scenografi, Ulrika Sasko grafisk form

Presskontakt: Randy Jämtlid, randy.jamtlid@millesgarden.se
Tel: 08-446 75 90 eller 070-560 09 03

Mer om Ingrid Vang Nyman (1916-1959)
Född i Danmark 1916 och utbildade sig till konstnär på bl a Konstakademien i Köpenhamn. 1937 träffar hon sin blivande man Arne Nyman som hon sedan gifter sig med 1940. Samma år får de också en son, Peder.

1942 flyttar hon första gången till Sverige tillsammans med sonen Peder men utan Arne och försörjer sig först som diskare och tillsammans med väninnan Le Klint på att vika lampskärmar. 1944 skiljer hon sig från Arne Nyman och bor därefter med juristen och författaren Uno Eng på Tulegatan 7 i Stockholm.

1945 utkommer Pippi Långstrump av Astrid Lindgren med illustrationer av Ingrid Vang Nyman och sen följer fler delar, Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948).  Bilderboken Känner du Pippi Långstrump utkom (1947),  samma år illustrerar hon också Ivik den faderlöse, skriven av hennes kusin Pipaluk Freuchen.

1946 flyttar Ingrid Vang Nyman och Uno Eng isär och 1954 flyttar hon tillbaka till Köpenhamn.

Under åren 1957-59 går hon på behandlingar hos psykolog i Köpenhamn.

Luciadagen 1959 begår hon självmord på Pension Gotha i Köpenhamn.