1900-TAL! PICASSO DALIÍ LÉGER 
OCH MER UR DIDRICHSENS SAMLING
16 JUN - 2 SEP 2018

Måleri och skulptur av 1900-talets mest kända konstnärer fyller Millesgårdens Konsthall denna sommar. I rubriken presenteras tre av de totalt 50 konstnärerna i utställningen. Det är konstnärer
som bidrog till att 1900-talet blev konstexperimentens århundrade, då konstriktningarna avlöste varandra och målare och skulptörer tänjde gränserna för vad som kan kallas konst. Ett generöst lån från Didrichsens konstmuseum i Helsingfors gör det möjligt att visa verk av femtio av de mest framstående modernisterna i en och samma utställning.

När museets grundare, Marie-Louise (1913-1988) och Gunnar Didrichsen (1903-1992) började samla konst på 1940-talet inriktade de sig på den finska nationalromantiken, med namn som Albert Edelfelt och Akseli Gallen-Kallela. Helene Schjerfbecks måleri väckte deras passion, vilket ledde till att verk av Helene Schjerfbeck kom att utgöra en samling i samlingen. Konstnärens
sparsmakade måleri skapade samtidigt ett intresse för mer samtida konst, finsk såväl som internationell. Samlandet fick en ny inriktning med inköp av  expressionister, surrealister och
modernistisk skulptur. Skulptören Henry Moore var kanske den viktigaste kontakten. Han blev en god vän till familjen och idag har Didrichsens museum den största samlingen av Moore-skulpturer i Europa utanför Storbritannien. 

Det som idag är Didrichsens konstmuseum ritades 1957 av arkitekt Viljo Revell som privat-bostad för  familjen där också konstsamlingen visades. Samlingen växte och efter att  en större tillbyggnad gjorts kunde konstmuseet öppnas 1965. Sedan 1993 används hela fastigheten
för museiverksamheten. Det är en modernistisk byggnad i femtiotalsstil som saknar tydlig gräns mellan privatbostad och museum. 

Som samlare hade Marie-Louise och Gunnar Didrichsen aldrig ambitionen att ge en översikt av modernismen. Deras utgångspunkt var att köpa konst som de båda uppskattade och samlingen präglas av personlig smak. Den innehåller förutom 1900-talskonst även förhistoriska asiatiska samlingar och precolumbiansk konst. Idag finns det över tusen verk på Didrichsens konst-museum. Urvalet i Millesgårdens utställning är på inriktat den internationella modernismen.

Konstnärerna är:
Josef Albers, Karel Appel , Jean Arp , César Baldaccini, Alexander Calder, Sergio de Camargo, Lynn Chadwick, Salvador Dali, Sonia Delaunay, Albert Edelfelt, Max Ernst, Sam Francis, Akseli Gallen-Kallela, Alberto Giacometti, Pekka Halonen, Hans Hartung, Henry Heerup, Barbara Hepworth, Gottfried Honegger, Paul Jenkins, Asger Jorn, Eero Järnefelt, Vasiliy Kandinsky, Yves Klein, Franz Kline, Ahti Lavonen, Fernand Léger, André Lhôte, Roy Lichtenstein, Lubertus Lucebert, Marino Marini, Henri Michaux, Joan Miró, Henry Moore, Emil Nolde, Carl-Henning
Pedersen, Pablo Picasso, Serge Poljakoff, Robert Rauschenberg, Auguste Renoir, Mark Rothko, Georges Rouault, Niki de Saint Phalle, Laila Pullinen, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg, Antoni Tapiés, Esko Tirronen, Henri Toulouse-Lautrec, Maurice Utrillo, Andy Warhol och Victor Vasarely.

Millesgården visar under endast två veckor en utställning om den japanska konstnären Katsushika Hokusai  (1760 – 1849). Hans mest kända verk är träsnittet Under vågen utanför Kanagawa, som ingår i serien Trettiosex vyer av berget Fuji som publicerades mellan 1820 - 1830. I utställningen visas hela serien. Det är mycket ovanligt att kunna se så många träsnitt från serien samtidigt då de är spridda i många samlingar. I utställningen visas träsnitt från tiden, liksom nyproducerade  träsnitt som är skurna och tryckta med exakt samma teknik som de ursprungliga. Utställningen är en bred och omfattande presentation av Japans mest kända konstnär genom tiderna.

Hokusai levde i en tid då Japan var helt stängt för omvärlden. Landet hade under Edoperioden 
(1603 -1868) ingen kontakt med omvärlden förutom via några holländska handelshus.  

Landet styrdes av shoguner som hade oinskränkt makt. I städerna fanns en borgarklass befolkade av  hantverkare, skådespelare poeter, skådespelare och geishor. Denna värld av skådespelare är känt som begreppet ”Den flytande världen”.

Trots det slutna samhället hade Hokusai sett utländsk konst och var själv influerad av den. Han var en ständig förnyare av den japanska träsnittskonsten och bytte själv stil många gånger. Han ändrade också namn många gånger under sitt liv. På sin dödsbädd (vid 89 års ålder) klagade han över att han inte fick leva fem år till, då hade han kunnat bli en riktig  konstnär.

Hokusai levde ett ganska fattigt liv i Edo, dåtidens Tokyo. Han försörjde sig i huvudsak på att illustrera böcker och i utställningen visas en stor mängd bokillustrationer. Han gav också ut en serie skissböcker som han döpte till Manga, Man Ga, två tecken som på svenska betyder ungefär ofrivillig bild. Ordet Manga idag har fått en helt ny betydelse och är samlingsnamnet på japanska serier.

Hokusai var en nyskapare och han var under sin levnad influerad av europeisk konst. Hans egen konst har senare haft mycket stor betydelse för den europeiska konsten. Särskilt träsnittet Under vågen utanför Kanagawa har använts av konstnärer och illustratörer för många olika ändamål. Ibland har den  använts för att illustrera en tsunamivåg. Som en kuriositet kan nämnas att den stora vågen också finns som emoji! 

Då utställningen pågår en mycket begränsad tid kommer ett visst antal biljetter även att kunna köpas på Ticketmaster för de som önskar. Du kan också köpa din biljett i receptionen när du anländer. 

Millesgården kommer under perioden att ha förlängda öppettider (vardagar 10-19, helger 10-17) samt utökat antal allmänna introduktioner (ti, on och to kl 11:15, 13:15 samt 17:15).

ATT VÄVA SIDEN 
SE MÄSTARVÄVARE FRÅN NANJING
10 MARS - 6 MAJ 2018

Att väva siden är en tradition som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden och började i Kina.
Silkestråd utvinns från silkesmaskens kokong och av silke vävs siden. Tekniken för silkesodling, den så kallade serikulturen, utvecklades redan för 10 000–7 000 år sedan. Sidentillverkningen nådde sin kulmen i Nanjing under Ming-dynastin (1368–1644 efter vår tideräkning). Tekniken var då så välutvecklad att produkterna var mycket exklusiva, vilket var anledningen till att Nanjingbrokaden kom att bli det officiella materialet i kungliga klädesplagg. Brokaden är sedan 2009 med på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

Silke är en uråldrig bärare av kulturellt värde. Genom tiderna har orienten ofta mystifierats av
västvärlden, varit det andra. Silket har fungerat som en kontakt mellan öst och väst, framför allt genom affärshandeln mellan Asien och Europa, den så kallade sidenvägen, som öppnades för mer än 2 000 år sedan. Denna handel, som inte bara innefattade silke, skapade också andra kulturella möten och utbyten; det var genom sidenvägen som en förbindelse mellan öst och
väst skapades.

Utställningen är ett nära samarbete mellan Millesgården, Nanjing Yun Jin Jie Ao Textile Co., Ltd., Lian Shui Tian Gong Brocade Weaving Co., Ltd. och det kinesiska kulturcentret i Stockholm. Det är mästervävare från Nanjing som demonstrerar vävtekniken på en vävstol rekonstruerad från Ming-dynastin. Med över 30 års erfarenhet har de dedikerat sin verksamhet till att främja det kinesiska kulturarvet och sprida det till resten av världen. I utställningen visas bland annat ett 124 meter långt sidentyg. Tyget berättar hela historien om Drömmar om röda gemak med samtliga 120 kapitel från det kinesiska nationaleposet med samma namn. Under de senaste två decennierna har utställningar organiserats i samarbete med europeiska institutioner, bland annat Danmarks Nationalmuseum, Weverijmuseum Geldrop i Holland, Östasiatiska museet i Stockholm, Nybro kommun och nu här på Millesgården. 

Mästarvävarna Mrs Liu Bin, Mrs Hu Lingling samt Mr Liu Changling väver på plats i konsthallen 1 ggr/timme med start varje heltimme. 
Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse