Mellersta terrassen

Den stora Himmelstrappan som leder upp till Mellersta Terrassen iordningställdes i slutet av 1910-talet. Här finns bl.a. en fontän, Venus med snäckan, vars brunnskar skjuter ut på den långsmala terrassen. Kolonnerna mot sjösidan är huggna av stenhuggaren Per Palm i vätögranit. Längst den övre delen av trappan, blommar stjärnmagnolia i april och senare i maj färgas trappan blå av murreva.

Solsångaren 1926

Millesgårdens Solsångare föreställer en naken manskropp, utan huvud och armar. Orginalskulpturen kan ses på Strömparterren i Stockholm. Där har Solsångaren både huvud och armar och bär en grekisk hjälm och håller armarna uppsträckta mot himlen. Han står vänd mot öster och den öppna munnen antyder att han sjunger, sjunger till solen.

Carl Milles gjorde Solsångaren på uppdrag av Svenska Akademien och arbetade med den i nästan tio år. Svenska Akademien beställde ett minnesmonument över Esaias Tegnér, en författare och biskop från 1800-talet. Istället för att avbilda Esaias Tegnér, valde Carl Milles att ta fasta på en dikt av Tegnér, Sång till solen från 1810-talet, och skulptera sångaren. På sockeln finns en medaljong med diktarens porträtt.

Den nakne mannen med hjälm har många likheter med en grekisk gud. Kanske är det Apollon, ljusets, diktens och musikens gud i grekisk mytologi, som står och sjunger till solen?

Det tog flera år för Milles att färdigställa Solsångaren, bland annat därför att Svenska Akademien och familjen Tegnér var missnöjda med att se författaren symboliserad av en naken man.

Då Milles skulle göra en avgjutning till Millesgården valde han att avstå från armar och huvud och fick på så sätt en skulptur som mer ser ut som ett antikt fynd.

En märklig detalj på båda versionerna av Solsångaren är den lilla sköldpaddan som sticker fram under högra foten. Varför? Är det för att mannen står i klassisk ställning, så kallad kontrapost, dvs att kroppstyngden vilar på det ena benet och det andra benet är framskjutet. Under den framskjutna foten var det kanske frestande att stoppa in en liten överraskning, som till exempel en sköldpadda. Eller var det för att sköldpaddan hör ihop med Apollon? Det är nämligen av ett sköldpaddsskal som Apollons första lyra är gjord. 

Vildsvin 1929

De båda vildsvinen är gjorda 1929. Carl Milles utförde dem på beställning av en engelsk lord. Så småningom köptes de av svenska kungahuset och finns idag på Ulriksdals slott. Carl Milles skulpterade flera djur. Ofta är det de tunga, stora djuren som intresserar honom, björnar, elefanter och vildsvin.

Vildsvin är dessutom ett djur som förekommer i den grekiska sagan. Den vackre Adonis väckte kärleksgudinnan Afrodites intresse. Krigsguden Ares, som kallades Mars i Romarriket, blev svartsjuk. Han klädde ut sig till ett vildsvin och dödade Adonis. Mars är en planet. Titta på vildsvinens framben. Där finns en skalbagge och en ödla, blankpolerade av de besökare om rört vid dem.

Venus och snäckan 1917

Enligt myten föds Venus ur havets skum och förs i land på ett snäckskal. Hon är kärlekens gudinna. Skulpturen gjordes som en skiss till en fontän som skulle stå utanför Svenska Akademien i Stockholm. Den utfördes aldrig.

Den romerska gudinnan har givit namn åt en planet. I grekisk mytologi heter kärleksgudinnan Afrodite.

Sven Hedin 1931

Detta är en skiss till ett monument över Sven Hedin. Upptäcksresande Sven Hedin hade fått i uppdrag av den kinesiska regeringen att utreda möjligheten att bygga bilvägar längs de gamla karavanlederna genom Gobiöknen. På Carl Milles skiss sitter Sven Hedin på kamelryggen och kikar med sextant för att mäta solhöjden och orientera sig i Gobiöknen.

Spirit of Transportation 

En indian som bär en kanot på axeln är ett av Carl Milles sista arbeten, från 1952. Konstnären hade fått uppdraget att i bilstaden Detroit skapa ett minnesmonument över en känd person i transport-industrin. Han inspirerades av den indianska kulturen och indianernas sätt att ta sig fram över land och vatten, paddlande, eller vid grunda passager, bärande kanoten.

Indianen är även namnet på en stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Cookies
Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse.