Under åren 1903–1906 fick Carl flera uppdrag i Stockholm, bland annat skulpturala arbeten för Dramaten, Berzelii Park och Nordiska museet. Samtidigt bodde Carl och Olga mestadels i München, där Carl utvecklade ett mer kraftfullt formspråk och även arbetade i granit.
En betydelsefull samarbetspartner var arkitekt Ferdinand Boberg. Genom Boberg ställde Carl Milles ut 1905 och 1907 på Venedigbiennalen i huvudbyggnadens svenska sal. Porträttet av arkitekten är ett exempel från den här tiden med en lite tyngre känsla i utformningen och ställdes ut 1907 tillsammans med Carl Larsson och Anders Zorn. Carl Milles hade även designat de här podierna med utskurna dekorationer av mörkt trä som han skickade med. Samma år drabbades han av stendammslunga, en livshotande sjukdom orsakat av inandning av stendamm. Läkarens ordination: ett års vila. Carl stannade under en längre period på ett sanatorium i Gardone vid Gardasjön.
När hälsan förbättrades år 1908 påbörjade Carl och Olga bygget av sitt nya konstnärshem i Sverige som de skulle fortsätta utveckla resten av livet.
Foto: Holger Ellgaard/WikiCommons