Ruth Milles



Ruth Milles, född Andersson (1873–1941), var äldre syster till Carl och växte upp på Örby Gård utanför Uppsala.  



Hon visade tidigt konstnärlig talang, studerade vid Tekniska skolan och Konstakademien och reste sedan till sin bror i Paris för att studera skulptur på Académie Colarossi och Ecolé des Beaux-Arts. Trots svag ekonomi levde hon för konsten och försörjde sig som illustratör.  



När Ruths hälsa försämrades återvände hon till Stockholm och etablerade sig snabbt som skulptör. Hon skapade byster, medaljonger och fick uppdrag från Dramaten. Hennes verk visades internationellt, bland annat i Buenos Aires där hon belönades med en silvermedalj, och hennes skulpturer köptes in av Nationalmuseum. Ruths konst präglades av nationalromantik, mystik och kärlek till naturen.  



Trots egna framgångar valde hon att lyfta fram sin bror Carl i sina opublicerade minnesanteckningar från 1923, där hon såg det som sin plikt att berätta om hans karriär. 1932 flyttade Ruth till Rom, Italien. Där skrev och illustrerade hon sagor för samlingsutgåvor.  



Ruth avled i Rom 1941 och ligger begravd på den protestantiska kyrkogården i staden.  



Flera konstverk av Ruth Milles finns att se i Konstnärshemmet på Millesgården.



Under läsåret 1898-1899 är Ruth inskriven som elev på Konstakademien.

Hösten 1899 reste Ruth Milles till Paris där bror Carl redan bodde sedan ett par år. Han hyrde en ateljé åt henne. Ett arv gav Ruth ekonomisk trygghet i början och hon kunde arbeta med skulptur, studera teckning på Academie Colarossi och följa anatomiföreläsningar på Ecole des Beaux Art. Ruth gjorde illustrationer för svenska tidningar, julkort och annat säljbart. Syskonen bytte efternamn till Milles efter sin fars smeknamn Mille. De fick vänner från olika länder, bland andra två flickor från Österrike som bosatte sig i samma hus som Ruth. De hette Olga och Lintschi Granner. Under somrarna reste Ruth till Normandie för att arbeta.

Det är sjuklighet som får Ruth att lämna Paris på våren 1903. Hon gick då med ständig feber, var missmodig om sina möjligheter att försörja sig i Sverige och att över huvudtaget trivas med det som hon kallar de stelare förhållandena hemma. Sjukdom är något som hädanefter präglar Ruths liv. Vad denna ohälsa egentligen beror på är oklart.



Tillbaka i Sverige hyrde Ruth Milles bostad och ateljé på Grevgatan och arbetade som skulptör, illustratör och även författare och ses som en ung lovande konstnär. Hon gjorde flera resor i Europa och deltog i utställningar, både hemma och utomlands. På en utställning i Buenos Aires fick hon silvermedalj och alla hennes statyetter såldes. Även Nationalmuseum köpte verk av henne.

1918 kommer Ruth Milles diktsamling Dagarnas grå, drömmarnas blå ut. 1923 debuterade hon som barnboksförfattare och illustratör. med boken Trollskrattet. Tidigare hade hon skrivit och illustrerat kortare berättelser för barn som publicerades i olika samlingsutgåvor. Året efter kom Didrik flygare och andra sagor, och 1926 kom Glohit och Glodit, boken om två troll som Povel Ramel i sina memoarer beskriver som sin barndoms stora läsupplevelse och inspirationskälla i sitt framtida yrke.

Ruth avled i Rom den 11 februari 1941 och ligger begravd på den protestantiska kyrkogården i staden.