Aktuell och kommande utställningar

Guds Hand. Foto: Yanan Li
Hilma af Klint. Serie VIII, Utgångbild. 
Lucie Lagerbielke, Komposition No 6, Foto: Per Ekströmmuseet. 

MÅLERI OCH ANDLIGHET
Hilma af Klint - Tyra Kleen - Lucie Lagerbielke
5 OKT - 9 FEB 2020

I höst visar Millesgården utställningen Måleri och Andlighet  - Hilma af Klint, Tyra Kleen, Lucie
Lagerbielke med ca 20 konstverk av varje konstnär. Förutom måleri, även teckningar, grafiska blad och broderi liksom ett antal objekt med anknytning till ämnet. Vi kommer också att berätta om de olika rörelser som var inspirationskällor för dessa konstnärer; spiritism, teosofi, antroposofi m fl. 

Konstnärerna hade alla ett intresse av andligt sökande och det påverkade deras liv såväl som
det konstnärliga skapandet. Gemensamt för de tre är också att de vid sidan av sitt måleri var skrivande personer som formulerade tankar och upplevelser i text. De kom alla från en privilegierad bakgrund, Hilma av Klint och Tyra Kleen var adliga och Lucie Lagerbielke gifte sig adligt och var dessutom dotter till en av Sveriges rikaste personer. Alla tre gjorde livsval som vid den här tiden var ovanliga för kvinnor när de prioriterade intellektuellt arbete och konstnärskap framför familj och barn. Gemensamma utgångspunkter och intressen till trots skiljer sig deras konstnärskap mycket, både till uttryck och till arbetsmetod.
 
Hilma af Klint (1862-1944) har blivit internationellt uppmärksammat sedan hennes konst på senare år har kunnat visas offentligt. Konstnären bestämde att stora delar av hennes målningar och teckningar inte fick visas förrän hon varit död i 20 år. Det dröjde ytterligare många år innan Hilma af Klints konst ställdes ut. Idag väcker konstverken stor uppmärksamhet.  

Hilma af Klint var en begåvad konstnär med utbildning från Tekniska Skolan och Kungliga
Konsthögskolan som målade bl a  porträtt och landskap. Hon blev tidigt i sitt liv intresserad av andliga frågor och deltog i spiritistiska seanser. Under en seans i början av 1900-talet får hon
ett uppdrag från en annan dimension att skapa konstverk. Under 1900-talets första år målade hon helt abstrakta konstverk i en stil som snarast kan kallas konkretistisk, vilket är sensationellt. Dessa abstrakta målningar är fulla av symboler. Enligt egen utsago målade hon i perioder under inflytande av en högre kraft och fungerade som ett redskap för att förmedla information från andra världar. Hilma af Klint var framförallt influerad i sitt måleri av Rosencreutz, teosofi och kristendom. Först vid 60 års ålder kom hon även att studera antroposofi. Hon skriver ner sina tankar om själens liv och de andliga dimensioner hon vill förmedla genom sin konst i 124 böcker på över 26.000 hand- och maskinskrivna sidor. Hennes verk Studier över själslivet från 1917 är på över 2000 maskinskrivna sidor. 

Tyra Kleen (1874-1951) arbetade med teckning, måleri, foto, litografi och som författare. Hon beskriver sig själv som vagabond och vistades mycket utomlands under sitt liv. Då hon vid förra
sekelskiftet studerade i Paris påverkades hon av symbolismen och intresserade sig för teosofisk mystik och spiritism. Följande år i Stockholm och senare i Rom, intensifierades intresset och hon blev medlem i en teosofisk förening. Tyra Kleen är en framstående tecknare, form och linjespel är alltid viktigare för henne än färgen. Hennes konst är föreställande men skildrar världar bortom den fysiska, med motiv inspirerade av myter och sägner. Hon söker sig också
till länder där ett andligt förhållningssätt till tillvaron är naturligt. 1911 reser hon till Sri Lanka och Indien, 1914 till Indonesien där hon bor i två år. Upplevelserna skildrar hon i både bild och text. Senare ställs målningar från resorna ut på Liljevalchs. Även Tyra Kleen bestämde att hennes konst inte fick visas förrän 50 år efter hennes död. Därför är det först under 2000-talet som hennes konst har uppmärksammats.

Lucie Lagerbielke (1865-1931), född Smith, var författare till teosofiska böcker och konstnär. Hon var dotter till den s k brännvinskungen L O Smith, gifte sig Lagerbielke och fick två döttrar. Det var först när hon blev änka 1906 som hon på allvar började ägna sig åt författande och
måleri, starkt påverkad av esoteriskt tänkande. Hennes syster Mary Karadja, var välkänd spiritist och ett av Stockholms mest kända medium. Lucie Lagerbielke skrev sina böcker under olika
pseudonymer. En av dessa, Vitus, använde hon även då hon signerade sina tavlor. Då hon skrev boken En sällsam upplefvelse stod hon enligt egen utsago i andlig kontakt med Edgar Allan Poe, som dikterade romanen för henne. Hon upplevde även att hon leddes av högre makter i sitt konstnärskap. Lucie Lagerbielke var en religiös mystiker men även intellektuell. Hon pro-pagerade aktivt för kristen andlighet samtidigt som hon tog avstånd från kyrkan och dess uttolkning av bibeln. Hon efterlämnade en stor mängd akvareller, teckningar och oljemålningar. Vad man vet deltog hon endast i en konstutställning och det var postumt, 1932 i utställningen Nio Unga på Liljevalchs.

Länk till utställningstexter

MAGISKA MILLESGÅRDEN
PERMANENT UTSTÄLLNING I LILLA ATELJÉN

Fotografen Yanan Li har vistas på Millesgården under mer än ett år för att fotografera museet. I snöstorm, regn, dimma, mörker och ljus har han som ingen annan fångat det magiska med Millesgården. I utställningen, som visas i Lilla ateljén, kan besökarna uppleva museet även långt efter stängning genom hans bilder.

Yanan Li flyttade från Kina till Sverige år 2000. En orsak var den berömda Hasselbladskameran. Det typiska slutarljudet hade väckt hans intresse redan när han studerade filmfotografi i Kina. Idag är han Hasselblad-ambassadör, en av få i världen.

Ett urval av Yanan Lis bilder finns i affischform och kan köpas i museibutiken. 

PEPPARKAKSHUS FRÅN POLEN
En utställning för många sinnen i Millesgårdens Konstnärshem.
23 november – 12 januari 2020

I utställningen ”Pepparkakshus från Polen” visas ca 30 hus, villor, slott och borggårdar– sinnrikt dekorerade. Här finns balkonger, girlanger och gardiner, omgärdade av julgranar, tomtar, renar med slädar och staket.

Pepparkakshusen är lånade från Det levande pepparkaksmuseet i Toruń, som finns med på National Geographics lista över Polens sju underverk. Besökare från hela världen har sedan 2006 då museet öppnande, träffat Kryddhäxan och Mäster Pepparkaksbagaren och varit med och provbakat. Innan du åker till Polen och besöker Det levande Pepparkakshuset i Toruń, så är det ett fint tips att låta dig inspireras av ett besök i Konstnärshemmet i juletider och njuta av så väl pepparkaksdoft så väl som skådebrödet!

Utställningen är ett samarbete med Polska institutet.

GUSTAF TENGGREN
NORDISKA SAGOR & DISNEY 
23 februari - 31 maj 2020

Det är troligt att du redan sett ett flertal av Gustaf Tenggrens (1896-1970) illustrationer. Men lika troligt är det att du inte känt till det. I utställningen får du följa Tenggren genom hans karriär från driven tonåring i Göteborg, via framgångarna i New York till tiden som Art Director hos Walt Disney. Förmågan att kombinera den nordiska och tyska mörka och ödesmättade sagotraditionen med Disneys charmiga karaktärer var något Tenggren i hög grad bemästrade.

Gustaf Tenggren växte upp i västsvenska Magra, bland sex syskon. Redan från tidig ålder fanns viljan och drivet att bli konstnär. När han var 13 år blev han antagen till konstskola i Göteborg. Tack vare ett stipendium hade familjen råd att avvara sonens inkomster från arbetet i en litografiverkstad där han arbetat sedan han var 11 år. 1914 får Tenggren ytterligare ett stipendium och börjar vid Valands Målarskola. Hans lärare i måleri underströk vikten av att eleverna skaffade sig färdigheter de kan försörja sig på, och fokus bland flera av eleverna blev
tidningsteckning, illustration eller reklam. Nu fick Tenggren sina första uppdrag: han målade kulisser på Stora Teatern i Göteborg, illustrerade böcker och tidningar.

Från 1917 illustrerar Tenggren Bland Tomtar och Troll. Hans känsla för det stämningsfulla, de trolska miljöerna med mossbeklädda stenar, ledde till att han anlitades som illustratör för 10
årgångar – fler än John Bauer. Efter uppdrag från ett danskt förlag som bl.a. mynnade i 32 färgillustrationer för Bröderna Grimms sagor blev Tenggren en erfaren illustratör och siktet ställdes mot väst.

Sommaren 1920 emigrerade han med sin fru Anna till USA, där två av hans systrar redan bosatt sig. Efter 12 dagars resa med Atlantångaren Hellig Olav ankom de till New York. Efter att ha visat upp sina arbetsprover får han direkt teckningsjobb på en stor tidning. I den farten fortsätter det; affischer till teatrar, reklambilder för varuhus och tidningar. Sex månader senare hade han etablerat sig och under 1920-talet var Tenggren en av de mest välrenommerade och högst
betalda illustratörerna i New York. Bland inkomsterna kunde han även räkna beställningar av porträtt av medlemmar i New Yorks societets- och kändiskretsar. 

1936 söker Walt Disney Studios talanger till arbetet med filmatiseringen av Bröderna Grimms Snövit och de sju dvärgarna. Man eftersökte personer som kunde levandegöra figurerna och skapa en stämning som skulle beröra publiken. Walt Disney hade rest runt i Europa och köpt med sig över 300 bilderböcker med illustrationer. Tenggren erbjuds en anställning som art director. Som efterföljare till Bauer skulle han kunna tillföra den europeiska konsttraditionen som Disney eftersökte. Tenggrens illustrationer kom att utgöra det visuella marknads- föringsmaterialet för filmen Snövit och de sju dvärgarna och affischen till filmen är en av filmhistoriens mest kända. Fram till 1939 medverkade han vid ett flertal av Disneys viktigaste filmer, bland annat Pinocchio, Bambi, Dumbo och Fantasia. Under arbetet med Bambi reste Tenggren till Oregon och ställde sitt staffli mitt i skogen omgiven av sequoiaträd, allt för att fånga de vilda skogsinteriörerna som utgör scenen i filmen. Pinocchios motivvärld med sina sydtyska tyrolermiljöer, står Tenngren själv bakom och den trolska och i många fall lite kusliga tonen i filmerna har han i stor del bidragit till.

De följande drygt 20 åren arbetade han mycket med barnboksillustration, bland annat med Little Golden Books. The Poky Little Puppy av Gustaf Tenggren låg år 2000 på första plats över USAs
genom tiderna mest publicerade bilderbok för barn.

Sina sista år spenderade Tenggren med dåvarande frun Mollie på ön Southport Island. Måleriet fick en mörkare air och hans sista publicerade böcker, t.ex. The Knights around the Round Table har en mer expressionistisk och rå ton. Gustaf Tenggren avled i Maine 1970 i sviterna av lungcancer. Mollie testamenterade hans efterlämnade konst till University of Minnesota i Minneapolis. Gustaf Tenggren var vid sin död nästan bortglömd i hemlandet trots att många av de böcker han illustrerade gavs ut i Sverige. 

I utställningen visas ett hundratal verk av Tenggren; illustrationer, skisser, oljemålningar och böcker skapade under ett spann på 60 år. Under utställningsperioden kommer vi även att visa filmen Pinocchio, en av de Disneyfilmer med tydligast Tenggrenskt manér.

Utställningen är ett samarbete med Lars Emanuelsson,  curator och Tenggrenexpert.




 

Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse