Nedre terassen

Skulpturen föreställer en naken man som står och tittar upp mot himlen. I sin ena hand håller han en passare, i den andra ett slags klot.

Astronomi var Carl Milles stora intresse. Som barn lärde han sig stjärnbildernas namn av sin far, Emil Andersson. I hela sitt vuxna liv studerade han astronomi och skaffade sig tidigt ett teleskop. Bostadshuset på Millesgården har ett torn som användes som observatorium. Med åren utvecklades Carl Milles intresse för astronomi till ett intresse för de stora livsfrågorna där universums tillkomst och den mänskliga existensen stod i centrum. Kanske är det sig själv Milles porträtterar i Astronomen, konstnären som försöker förstå livets gåta.

Klotet som Astronomen håller i handen har en symbolisk betydelse. Det är en dodekaeder, en tolvsidig geometrisk kropp. Enligt den grekiska filosofen Platon (427-347 f Kr) representeras de fyra elementen, jord, eld, luft och vatten, av olika geometriska kroppar. Elden representeras till exempel av pyramiden och jorden av kuben. Platon talar också om ett femte element som kallas etern som han menar är en osynlig materia som finns i rymden. Detta femte element representeras, enligt Platon, av den geometriska kropp som är tolvsidingen, alltså dodekaedern.

Det Astronomen håller i handen är därför en symbol för rymden, Carl Milles stora intresse. Passaren i den andra handen är ett verktyg som används både av astronomen och av skulptören.

Carl Milles arbetade med temat mellan 1938 och 1940. En version av Astronomen i större format visades på världsutställningen i New York 1939. Atronomen på Millesgården är en replik av en staty som finns på konstmuseet i Philadelphia.

Det här är Millesgårdens största fontän. 1921 fick Carl Milles uppdraget att göra ett förslag till en "stadsbrunn" till torget i Halmstad. Fem år senare var fontänen färdig. Historien om Europa och tjuren är en antik myt. Guden Zeus förvandlar sig till en tjur för att kunna föra bort den vackra prinsessan Europa som han förälskat sig i. Han tar henne med sig till Kreta.

Runt omkring Europa och tjuren simmar tritoner, män med fiskstjärt som hör till Poseidons följe. I Millesgårdens Europadamm finns också Solglitter, en skulptur från 1918, som föreställer en sjöjungfru ridande på en delfin.

Zeus är den högsta guden i den grekiska mytologin. I Rom är namnet på denna gud Jupiter som också är namnet på vårt solsystems största planet. Runt planeten snurrar flera månar, alla med namn på personer ur myterna som varit viktiga för Zeus. En av dem heter Europa.

Carl Milles skapade Folke Filbyter för Linköping där skulpturen är del av en stor fontän, Folkungabrunnen. Författaren Verner von Heidenstam, som var Carl Milles nära vän, skrev i boken Folkungaträdet om Folke Filbyter och hans släktingar i Folkungaätten. Carl Milles utgick från berättelsen och valde ett avsnitt där Folke Filbyter letar efter sitt försvunna barnbarn. Ridande på sin häst passerar han en bäck där hästen halkar på de hala stenarna, därav den dramatiska rörelsen. Häst och ryttare kastar sig åt olika håll för att återfå balansen. På sockeln visas i relief historiska scener från medeltiden som anknyter till Folkungaättens historia.

Skulpturen kallas också Lyrspelande ängel. Den manliga ängeln böjer sig med en häftig rörelse mot marken samtidigt som han lyfter en lyra mot himlen. Första gången Carl Milles visade denna ängel var 1923. Den var tänkt att bli gravmonument på August Strindbergs grav. Den blev senare, under 1930-talet, uppställd på skådespelaren Gösta Ekmans grav.

Lyran är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.

Poseidon är havets gud i den grekiska mytologin. Carl Milles fick i början av 20-talet uppdraget att skapa en fontän för Götaplatsen i Göteborg. Arbetet pågick 1925-30.  Poseidon är en väldig gestalt, sju meter hög, som står naken och bredbent på en klippa. I sin ena hand håller han en fisk, i den andra en snäcka. Poseidon verkar vara en del av det hav han tillhör. Hans hår består av musslor, hans hatt är ett snäckskal och hans ansikte kan beskrivas som vilt, kraftfullt och motsatsen till klassiskt vacker. I myterna är Poseidon både lynnig och oberäknelig.

På Millesgården står Poseidon och blickar ut över Värtan, havsriket som han enligt myten härskar över.

Skulpturen är utförd med tanke på placeringen på Götaplatsen i Göteborg. Där blickar Poseidon ut mot Kungsportsavenyn. Brunnskaret är fyllt av havets olika invånare, fiskar, humrar, krabbor och sjöjungfrur. På Millesgården är Poseidon nästan ensam i sin damm, men inte riktigt. Titta på stenen han står på, där finns några figurer.

Poseidons motsvarighet i Rom heter Neptunus. Det är också namnet på en planet. Alla planetens månar är uppkallade efter havsväsen i mytologin. De heter bland annat Triton, Najad och Nereid. Alla tre finns som skulpturer på Millesgården.

Fontänen är Carl Milles sista stora fullbordade arbete. På uppdrag av stadsledningen i Kansas City skulle konstnären göra ett monument över en av stadens män som under många år anonymt givit pengar till välgörande ändamål. Carl Milles valde legenden om St Martin som ämne för fontänen. Den helige Martin var ett helgon från 300-talet som var mycket barmhärtig och delade med sig till de fattiga. Här skär han av en flik av sin mantel för att den liggande tiggaren ska få lite kläder. Även detta är en ryttarstaty och liksom i Folke Filbyter vrider sig häst och ryttare åt olika håll och åstadkommer en kraftig rörelse.

På var sin sida om ryttaren finns en ängel och en faun.
Ängeln, en naken pojkängel, sitter tankfull i en märklig ställning med det ena benet under sig och det andra i vinkel mot kroppen. Carl Milles berättar i ett brev att denna ängel sitter och kliar ett myggbett. På sin vänstra arm har ängeln en armbandsklocka. En mänsklig ängel, med andra ord, som visserligen har vingar men som också använder klocka och blir myggbiten. Liksom många av Milles änglar hör den hemma både på jorden och i himlen.

Faunen sitter gömd bakom en buske och tittar på ängeln. Faunen finns i de antika myterna och är en blandning mellan människa och get. Denna är mer djur än människa med hårig underkropp, skäggigt ansikte och horn.

I myterna hörde faunen till vinguden Dionysos följe med allt vad det innebar av festande och sexuell utlevelse. Ett antagande är därför att faunen representerar det kroppsliga eller jordiska medan ängeln representerar det andliga eller himmelska.

Carl Milles gjorde många änglar från 1940-talet och framåt. De är ofta lekfulla pojkänglar som spelar intstrument eller, som här, åker skridskor. Tack vare vingarna kan skridskoåkarna kasta varandra högt upp i luften och landa mjukt. Lägg märke till att änglarna har skridskoskenorna direkt på fötterna.

Carl Milles änglar har mänskliga drag. Det är tydligt att de hör hemma både på jorden och i himlen.

I slutet av 40-talet gjorde Carl Milles skissen till en skulptur med Gud Fader som står på regnbågen och sätter ut stjärnorna, eller tar han kanske ner dem? Hans assistent är en liten ängel som står vid regnbågens fot. Skulpturen skulle byggas i form av en fontän och placeras utanför FN-huset i New York, något som aldrig blev av. 1995 förverkligades skulpturen då en av Milles elever, Marshall Fredericks, förstorade skissen och utförde fontänen i full skala vid Nacka Strand. Där sprutar vattnet ur regnbågen så att en halvcirkelformad båge bildas. På bågens krön står Gud Fader.

En liten man står i en stor hand. Han tittar uppåt och kroppen är spänd med vitt utspärrade fingrar. Mannen balanserar på den stora handens tumme och pekfinger, något som verkar nog så krävande, men koncentrationen är av ett annat slag. Mannens uppmärksamhet är riktad mot något i himlen som om han mottog ett meddelande eller förde ett samtal.

Carl Milles arbetade med Guds Hand mellan 1949 och 1953. Från början gjordes den för Eskilstuna och idag finns den på många håll i världen, bland annat i Tokyo, Melbourne och Peking.

Skulpturen är upplyft på en hög pelare i likhet med flera av de skulpturer Carl Milles utförde på på senare år. Carl Milles var redan som ung mycket intresserad av astronomi. Intresset blev allt större med åren och gällde så småningom allt som hade med himlen och universum att göra liksom frågor om Guds existens. Genom att lyfta upp skulpturerna på höga pelare blev de en del av den fascinerande himlen. 

Indianhuvudet är en detalj från Fredsmonumentet som Carl Milles gjorde i St Paul i Minnesota, USA.

Carl Milles fick i uppdrag att skapa ett monument för en entréhall i St Paul City Hall som samtidigt skulle fungera som en minneshall över stupade soldater från första världskriget. Beställningen gällde ett krigsmonument. Carl Milles valde istället att göra ett fredsmonument. Utgångspunkten blev en upplevelse konstnären haft i USA ett antal år tidigare då han deltagit i en fredsceremoni bland indianer i Ponca City i Oklahoma. Carl Milles hade indianguden Manitou i åtanke när han skapade monumentet i form av en stiliserad indian. Den höggs i en speciell, gul-vit onyx från Mexico. Valet av material leder tankarna till förhistorisk mexikansk indianskulptur. Fredsmonumentet i St Paul är tolv meter högt och snurrar sakta runt. På sockeln sitter en rad mindre indianer.

Millesgårdens indianhuvud är hugget i svart granit. Indianen är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.

Denna skulptur tillkom under samma period som astronomen, i slutet av 1930-talet. Även här möter vi en man som tittar upp mot himlen men här sitter mannen på en enhörning. Enhörningen är ett sagodjur som förekommer i konst och dikt sedan antiken. En enhörning liknar en häst, men är vit och har ett vridet horn i pannan. Den står för renhet och godhet och har både andlig och kroppslig styrka.

Enhörningen heter en stjärnbild på södra stjärnhimlen.        

Carl Milles gjorde änglarna i USA och de finns i olika fontäner världen runt. Änglarna är som så ofta hos Carl Milles nakna pojkänglar och de spelar olika blåsinstrument. Ängeln som spelar panflöjt är huvudperson i boken "Malte möter Ängel -en majkväll på Millesgården".

Skulpturen är upplyft på en mycket hög pelare. Pegasus är i de grekiska sagorna gudarnas flygande häst och barn till Poseidon. I en myt rider hjälten Bellerofon på Pegasus. Carl Milles gjorde sin skulptur i USA för Des Moines i Iowa. Hästen är försedd med kraftiga vingar och flyger snett upp mot himlen. Människan har nästan lösgjort sig från hästen och verkar flyga av egen kraft. Det är en bild av människans möjligheter och fantasins kraft lika mycket som en illustration till myten om Bellerofon och Pegasus.

Pegasus är en stjärnbild på norra stjärnhimlen. Från Sverige syns Pegasus bäst på hösten.

Fontänen finns på Cranbrook Academy utanför Detroit, en skola för konst och design där Carl Milles undervisade och bodde i 20 år. Jona är en person ur Gamla Testamentet som har hamnat i den stora valens mage på sin flykt undan Gud. I skulpturen är Jona skildrad i det ögonblick då valen spottar ut honom. Valen reser sig ur vågorna och mängder av småfiskar sprutar vatten över dem. Carl Milles har gjort Jona till en komisk figur, kanske påverkad av folkliga skildringar av Gamla Testamentet och Erik Axel Karlfeldts Jonadikt. Jona är mycket lik en Buddha-figur.

Valfisken är en stjärnbild på södra stjärnhimlen.